Min Corona-analys

Egentligen var det tänkt att jag inte skulle skriva mer på den här bloggen, då jag känner att jag berört de områden och tankar som jag vill stimulera till mer eftertanke inom. Jag blir tämligen uttråkad av att upprepa mig, eller endast komma med nya små vinklingar av tidigare redan nämnda företeelser och problem.

Men…

Viruset SARS-CoV-2:s bärsärkagång i världen just nu har lett till att det finns något nytt att förhålla sig till och resonera kring gällande kost och hälsa; och jag har en del kritik gällande hur vi bemöter situationen, men även idéer om hur vi egentligen borde tackla viruset. De tänkte jag dela med Er nu.

För det första tycker jag det är chockerande hur merparten av alla civiliserade länder bemöter detta virus. Att mer eller mindre stänga ner hela länder känns som en helt vansinnig chansning, då man inte alls vet om det egentligen gör någon nytta överhuvudtaget för att minska virusets spridning på längre sikt. Om det bara gällde att rädda människors liv skulle man ju kunna hitta flera andra drakoniska, men mycket säkrare sätt, att uppnå detta. Man skulle till exempel kunna förbjuda all biltrafik, och då rädda 1,35 miljoner människors liv varje år genom att eliminera trafikolyckor, samt säkert några miljoner till genom minskade luftföroreningar. Folk skulle bli tokiga om man fört in sådana restriktioner, men för SARS-CoV-2 verkar det ändå finnas någon form av acceptans.

Till stor del kan man nog förklara denna acceptans med att människor är rädda för det okända, och att det känns bättre att göra något, än ingenting alls. Må vara att inskränka på sina friheter, sina framtida försörjningsmöjligheter och behov av sociala kontakter. Men att det KÄNNS som att man gör det för en god sak betyder INTE att det faktiskt gör någon skillnad. Det är därför man bör undersöka vad som faktiskt gör skillnad.

Vissa länder har mycket riktigt lyckats begränsa spridningen på ett imponerande sätt genom att helt stänga ner sina länder. Min farhåga är dock att när man väl börjar lätta på restriktionerna och möjliggöra resor till och från landet, så kommer viruset tillbaka i en andra våg och då kommer spridningen då istället. Om man inte stänger ner allt igen förstås, men hur länge kan man hålla på med det? En orimlig taktik enligt mig.

Sveriges approach med att platta till kurvan innan vi har någon form av flockimmunitet ter sig åtminstone lite mer nykter än övriga västvärldens totalitära nedstängningar, men det finns såklart även frågetecken gällande hur mycket man kan lita på flockimmunitet mot ett ständigt muterande virus. Men det är minst lika tokigt att sätta sitt hopp till ett vaccin som ska kunna stoppa ett influensavirusimmunförsvar som ständigt förändrar sig.

Så vad är då en vettig taktik för mänskligheten?

Redan från pandemins början har det hetat att de som löper störst risk att drabbas allvarligt är äldre, rökare och ”riskgrupper”. Det var länge oklart exakt vad som skulle klassificeras som ”riskgrupper”, men det har efterhand kommit fram att det framförallt handlar om människor som har drabbats av metabol sjuklighet; fetma, diabetes, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, cancer, Alzheimer och en hel uppsjö autoimmuna sjukdomar för att nämna några. De som lider av dessa sjukdomstillstånd har med största sannolikhet ett mindre funktionsdugligt immunförsvar, och drabbas därigenom mycket värre av ett främmande virus.

Och för att göra saker ock ting än värre; metabol sjuklighet behandlas i den traditionella sjukvården gärna med mediciner som ytterligare verkar sänka immunförsvaret. Jag tänker här på till exempel kolesterolsänkande statiner och vissa mediciner mot högt blodtryck.

Kolesterol är essentiellt för immunförsvaret, och har man mindre av det så påverkar det såklart ens möjligheter att bekämpa viruset. Dessutom förhindrar statiner produktionen av enzymet CoQ10, vilket även det är mycket viktigt för immunförsvaret.

En delförklaring till varför immunförsvaret är såpass undermåligt vid metabol sjuklighet är att den kost som ger sjukdomen oftast består av processad mat med lågt innehåll av vitaminer och andra näringsämnen. Man har till exempel sett en extrem korrelation mellan låga D-vitaminnivåer i blodet och risken för att bli allvarligt drabbad av sjukdomen Covid-19. Samma torde gälla för C-vitamin, men detta är såklart svårare att verifiera, då det har så kort uppehållstid i kroppen. Det man kan konstatera är dock att de som intensivvårdas med C-vitamininjektioner verkar klara sig bättre och behöva kortare vårdtid. Kolla gärna in fler länkar om detta i slutet av inlägget.

Man kan, likt Lars Bern resonerar, förmodligen tolka överdödligheten av såväl åldringar som metabolt sjuka som att det egentligen är den metabola sjukligheten som är den drivande faktorn. Metabol sjuklighet, alltså störningar i ämnesomsättningen, ackumuleras långsamt över tid, och därför är såklart också fler äldre drabbade. Lägg sedan på den arsenal av piller som våra äldre står på för att symptomlindra denna sjuklighet, och du har en pandemi av just de bibliska proportioner som vi nu ser.

Det vi kan göra med denna kunskap är att fundera på hur vi undviker metabol sjuklighet, och i övrigt boostar våra immunförsvar på bästa sätt. Min förhoppning är att den pandemi som nu härjar ändå ska kunna leda till något gott på sikt; att fler börjar förstå att det stora problemet vi har inte är brist på respiratorer, mediciner eller handsprit, utan en undermålig kost som gör oss känsliga för annars ganska beskedliga infektioner.

Att en kost med låg andel socker och andra kolhydrater, men rik på nyttiga fetter som smör, kokosolja och olivolja, samt en härlig blandning av grönsaker är den bästa garanten för livslång hälsa har jag skrivit om utförligt tidigare i bloggen.

Man vinner så extremt mycket på att hålla sitt blodsocker nere, då högt blodsocker är inflammatoriskt och leder till hög insulinutsöndring, som är än mer inflammatoriskt. Över tid kan detta leda till insulinresistens, vilket leder till ännu högre insulinnivåer, och en mer eller mindre kronisk låggradig inflammation som immunförsvaret behöver hantera.

När sedan dagens livsmedel dessutom innehåller mycket mindre vitaminer än förr i tiden, då är inte förutsättningarna för immunförsvaret särskilt bra. Mycket mat är industriellt processad, vilket tar bort mer eller mindre alla vitaminer. Även färsk oprocessad mat, som grönsaker och frukt, innehåller på grund av de utarmade jordar som karaktäriserar de industriella jordbrukens monokulturer mycket mindre näringsämnen än de gjort historiskt.

En sista aspekt jag tänker nämna är den stora användningen av raffinerade fröoljor; rapsolja, solrosolja, majsolja osv. Dessa är kraftigt inflammerande i kroppen, speciellt vid upphettning.

Sammantaget kan man konstatera att dagens västerländska standardkost; pasta, ris, bröd, potatis, läsk, godis, chips, sötad yoghurt, friterad mat, processad mat och allsköns lågfettsprodukter inte ger vårt immunförsvar mycket support. Och det är detta vi borde fokusera på nu för att göra oss starkare och kunna motstå framtida virusepidemier. Så att vi slipper stänga ner hela världen, inskränka våra friheter och riskera hela vår ekonomiska försörjning än en gång.

Jag rekommenderar alla att överväga att introducera någon form av lågkolhydratkost för att undvika metabol sjuklighet och få ett starkare immunförsvar. Själv lyckades jag till min egen förvåning behandla högt blodtryck på kort tid när jag lade om min kost.

För stöd och tips om nya kostupplägg tipsar jag om Diet Doctor. Och för att stärka immunförsvaret ytterligare kan man överväga kosttillskott som C- och D-vitamin, men det kan möjligen finnas skäl att fundera på ytterligare mineraler och vitaminer om man verkligen vill optimera allt.

Lev väl!

https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/04/goda-anledningar-att-prova-hoga-doser-c-vitamin-vid-covid-19/
https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/14787210.2020.1706483

http://www.orthomolecular.org/resources/omns/v16n20.shtml

Dags för paradigmskifte, del 2: Att träna utan kolhydrater

”Kroppen behöver snabba kolhydrater för att orka träna hårt!” Hur ofta har man inte hört detta mantra? Jovisst, socker är ett raketbränsle av hög kaliber, men det är knappast så att man behöver den typen av energi hela tiden. Visst kan man gå runt fullproppad med glykogen i musklerna hela tiden, men som jag nämnde i förra inlägget påverkar detta inflammationsprocesser i kroppen och ökar vår känslighet för allsköns ohälsa. Bättre då att endast kolhydratsladda när det verkligen gäller, och låta kroppen vara robust mot sjukdomar och belastningsskador (som oftast är av inflammatorisk karaktär) i vardagen och under uppbyggnadsfas.

Ett av huvudskälen till att jag började äta lågkolhydratkost var att jag ville få en bättre fettförbränning så att jag skulle kunna springa längre utan att tappa energin och gå in i väggen.

Det fungerade grymt bra, även om det tog några tidiga morgonrundor på fastande mage för att vänja kroppen vid att använda sig av huvudsakligen kroppsfett istället för glukos. Jag hade aldrig gillat att springa på morgonen tidigare, och de första två eller tre första passen påminde mig om varför. Ingen riktig studs i benen, och framåt milen blev det riktigt tungt; orkade knappt med sexminuterstempo, och kom inte in i något flow mer. Men värst var det var studsade jag ut ur huset på väg till jobbet, och hade samma energi, fart och flow som jag var van vid. Kroppen hade kopplat igång fettdriften!

I samband med detta började jag också öka på distanserna, och vande mig snabbt vid att springa 2-2,5h, både med mat i magen och på fastande mage, utan att det egentligen märktes någon skillnad i kapaciteten.

Det är såklart en fråga om hur fort man önskar springa. Man har som sagt nytta av att fylla på musklernas glykogendepåer innan en tävling, och att svepa lite energidryck under loppet. Men har du dessutom tränat upp fettdriften innan, så har du nu två fullvärdiga bränslen i kroppen. Den bättre fettförbränningen gör att glukosen räcker längre, så du kan springa fort längre än tidigare.

Konceptet ”train low, race high” känns m a o ganska vettigt. I vardagen och under normala träningsveckor äter du en kost som inte belastar kroppen med blodsockersvängningar och inflammationer. Den ger dig näring för att boosta immunförsvaret så att du håller dig frisk och får en kontinuitet i träningen som de flesta skidåkare skulle drömma om (gröt- och pastavurmare som de generellt är).

När det sen är dags för att prestera under tävling kan du offra lite av dina hälsoreserver och pumpa upp dig med ett lass kolhydrater innan start, samt hälla i dig all energidryck du mäktar med under loppet. Det kan möjligen toppa din prestation för dagen, men det har inget med hälsa att göra.

Just det här med att träna utan kolhydrater lät helt sjukt för mig när jag levde i det gamla paradigmet. Jag åt mellanmål mest hela tiden och såg till att alltid ha välfyllda glykogendepåer. Jag tänkte att kroppen alltid skulle ha maximalt med energi för att fungera optimalt, för att inte gå ner i svältläge och börja förbränna muskler. Att fasta lät med andra ord som det mest idiotiska du skulle kunna utsätta dig för!

Vilken tur man kan tänka om! Nu har jag fattat att kroppen mår bra av att tömmas på glykogen, och att det inte innebär att dina muskler äts upp. Det är istället kroppsfettet som börjar användas, och en hel uppsjö andra positiva saker händer i kroppen; celler får en chans att rena sig själva, skadade celler rensas ut och tillväxthormon produceras. Du går över till att förbränna ketoner istället för glukos. Hjärnan är speciellt förtjust i ketoner, och många, inklusive jag själv, kan vittna om att man ofta känner sig extra klarsynt under fastedagar.

Det är alltså inga problem som helst att träna under fasta, du har förmodligen fett nog att kunna springa flera veckor i sträck. Du kan med viss invänjning även köra intensiva intervallpass. Och låt dig inte heller luras av att du måste fylla på med en massa energi direkt efter passet. Gå på din hunger och törst, och ät dina måltider vid samma tider som vanligt.

Ur ett evolutionärt perspektiv är det ganska logiskt att människans biologi anpassat sig till perioder av begränsad tillgång till mat, såväl som på perioder med överflöd. Att kroppen som mest kan laddas med omkring 2000 kcal glykogen, vilket skulle räcka till cirka 1,5 timmars ansträngning, talar för att vi måste ha haft förmåga att använda oss av något annat när tillgången till mellis och fika var såpass begränsad som jag utgår från att den var på typ stenåldern. Kroppens fettdepåer var en mycket mer pålitlig källa att luta sig tillbaka på vid brist på mat, och jakt på ny sådan.

Du är skapt med en förmåga till extrem uthållighet som du bara känner av om du vågar sluta proppa kroppen full med socker!

Mer lågkolhydrat i praktiken

I vintras var jag gräsänkling en vecka, vilket innebar att jag kunde gå all in och bara laga mat som jag själv gillar. En kombination av snabbt, enkelt, gott och nyttigt!

Inte för att det egentligen skiljer sig så extremt från det vi vanligen äter i familjen, men för att det ska passa barnen bättre blir det ofta något mos på blomkål eller vitkål. Och sen är inte frugan alls förtjust i vitlök, så den veckan passade jag på att slänga på extra mycket!

Nedan visar jag ett axplock av mina snabbt ihopslängda rätter under denna veckan. Förhoppningen är att man ska kunna se att det inte är alls komplext att laga god och mättande lågkolhydratkost. Bara en sån sak att man slipper skala potatis, eller slipper vänta på kokande pasta, pajar ju argumentet för de som säger att de inte har tid att laga nyttig mat.

Rätt nummer ett:

2018-02-16 17.15.28
Lök, färsk basilika, paprika och gurka stekt i rikligt med kokosolja, salt och peppar, med getost och brie. Tillagningstid: ~15min

Rätt nummer två:

2018-02-18 22.12.02
Sallad på spenat, tomat, avokado, fetaost och kanske en deciliter olivolja, äppelcidervinäger, salt, peppar. Ätes enkelt direkt ur salladsskålen när man är ensam hemma… Tillagningstid: Max 10 min

Rätt nummer tre

2018-02-17-18-16-361.jpg
Köttfärs stekt med spenat, broccoli och riven ost, kryddat med gurkmeja och vitlök. Har för mig jag la på en ordentlig klick fullfet cremé fraiche med. Tillagningstid: ~15min

Rätt nummer fyra

2018-02-18-22-12-301.jpg
Eller åtminstone en del av en rätt. Tror jag åt lite coleslaw jag hade stående till dessa nötfärsburgare stekta med spenat, grädde och bisarra mängder vitlök. Tillagningstid: ~25min, inkl. blandning av en stor hamburgersats som räckte till flera måltider.

Rätt nummer fem:

2018-02-19 07.53.16
Ägg stekta med kantareller och spenat. Därtill ruccola, olivolja, äppelcidervinäger, avokado samt en klick majonnäs. Tillagningstid: ~10min (kantarellerna var rensade och förvällda)

Rätt nummer sex:

2018-02-19 12.10.00
Hamburgare med en ordentlig laddning stekt spenat, broccoli, tomat och fetaost. Mycket smör i pannan och klick majonnäs därtill. Sen smaskigt att ringla olivolja över på tallriken. Tillagningstid: ~15min

Rätt nummer sju:

2018-02-20-19-02-191.jpg
En härlig portion broccoli, paprika och spenat stekt med ägg och en del grädde. Avokado on the side. Tillagningstid: ~15min

Rätt nummer åtta:

2018-02-19-19-22-481.jpg
Stekt broccolistjälk, paprika och spenat med mycket virtlök. Därtill en laddning surkål (opastöriserad), brie och en klick kokosgrädde. Tillagningstid: ~10min

Rätt nummer nio:

2018-02-21 12.30.55
Sallad på ruccola, broccoli, tomat och avokado med lite fetaost, olivolja, äppelcidervinäger, salt och peppar. Burgare med majonnäs därtill. Tillagningstid: ~10min

När man kollar igenom rätterna ser det kanske ut som jag äter spenat i typ allt, men det var nog vad jag råkade ha hemma den veckan. Och uppenbarligen var jag inne på att steka typ allting (kan bero på vitlöken)… Favoritingredienser som inte fanns hemma just den veckan är kanske blomkål, fet fisk, eller kanske en ordentlig köttbit att göra långkok på. Men rätter med dessa i få jag väl visa upp vid ett senare tillfälle.

Hoppas du fått lite inspiration, och ser att det inte alls är svårt att får ihop goda, näringsrika och mättande rätter helt utan en massa tråkig pasta, ris, bulgur eller whatever utfyllnad som Livsmedelsverket förordar ska utgöra basen i kosten.

Kom gärna med tips på egna enkla favoriter…!

Problemet med kaloriräkning

Jag skrev för några månader sedan ett kort inlägg om det tokiga med att räkna kalorier och hoppas att det ska ha någon självklar koppling till huruvida du går upp eller ner i vikt. Visst, du kan gå ner i vikt genom att äta väldigt restriktivt med energi, även genom att äta geléhallon, men du kommer få väldigt svårt att få i dig alla näringsämnen du behöver, samt gå runt hungrig hela tiden. Låter jobbigt tycker jag.

Min tes är att vikten påverkas främst genom hormonerna som frisätts i kroppen, och då framförallt insulin. Insulin är det hormon som öppnar upp cellväggarna så att de kan ta upp den energi som finns i omlopp, t ex genom glukos och ketoner. Många andra hormoner påverkar såklart hur detta upptag regleras, typ testosteron, adrenalin, kortisol osv, men insulinet är själva nyckeln in i cellerna.

Har man en hög halt insulin i blodet kommer först muskelcellerna proppas fulla med glukos för att reglera blodsockret, och när de är fulla omvandlas överflödet av glukos till fett som lagras i fettcellerna, också här med hjälp av insulinet.

Principen att det är hormonet insulin som styr upptaget av energi till cellerna illustreras mer än tydligt av hur de som drabbas av diabetes typ-1 (oförmåga att producera eget insulin) inte kan tillgodogöra sig energin från kosten, utan istället kissar ut det överflödiga sockret i blodet. De kalorierna tas med andra ord inte upp av kroppen på grund av att hormonerna inte tillåter det. Av denna anledning rasar också de med diabetes typ-1 i vikt om de inte får behandling. Deras intag av kalorier är alltså inte alls kopplat till vikten.

Ett extremt exempel måhända, men principen är ändå ganska talande. När friska personer äter kolhydratrik mat höjs blodsockret snabbt och för att ta hand om detta ser kroppen till att frisätta insulin för att öppna upp kroppens celler för sockret. Vips! – Insulinet gör snabbt jobbet med att sänka blodsockret, men ofta lite för bra: blodsockret dippar ner på en lägre nivå än innan måltiden, och du blir sugen på något sött för att kicka upp sockernivån igen. Detta upprepas dagarna i ända och leder till att du äter mer och oftare än vad du egentligen behöver. Och eftersom du äter mat som ger ett högt insulinpåslag lagrar du också in typ allt du får i dig. När dina glykogendepåer är fulla så blir det i form av fett.

Äter du istället en kolhydratsnål kost med mycket fett så triggas inte något anmärkningsvärt insulinpåslag. Blodsockret ligger på en jämn nivå och du klarar dig utan hunger till nästa måltid. Du triggas inte att småäta och kroppen kan fokusera på andra uppgifter än att rädda dig från ett högt blodsocker. Nu kan fokus istället läggas på att boosta immunförsvaret och reparera skador i kroppen. Den energi som kunde blivit en ny bilring på magen skyddar dig istället från inflammationer och sjukdomar!

Att kroppen har ett så välutvecklat system för att sänka blodsockret beror på att ett högt blodsocker är extremt farligt. Jag har skrivit lite om hur bland annat cancerceller älskar socker tidigare, men även elaka bakterier växer sig starka av socker och orsakar inflammationer på alla möjliga ställen i kroppen. Vi ska nog vara tacksamma för kroppens skyddsmekanism, men samtidigt inte överbelasta det med alltför mycket kolhydrater.

Glöm inte heller att faktorer som sömnbrist och stress (via hormoner) påverkar kroppens användning av den tillförda energin.

Läs gärna vidare om hur olika hormoner påverkar dig på egen hand, börja förslagsvis med Jonas Bergqvists översikt här.

 

 

Kan man äta för mycket fet mat?

Om man bara äter bra naturlig mat efter mättnad så går man ju inte upp i vikt. Se bara på alla vilda djur…

Vi människor har ju satt detta helt ur spel då majoriteten av oss äter en högst onaturlig kost bestående av en stor andel processad stärkelse och raffinerat socker. Våra gener är helt enkelt inte anpassade för att hantera de blodsockerhöjningar detta ger.

För egen del ser jag lågkolhydratkosten som en klockren lösning; blodsockerhöjningen blir minimal och maten är sjukt mycket godare när den är naturligt fet. Men finns det risk för problem även med detta kostval?

Jo, möjligen att maten är så god att man eg. vill äta mer än bara till mättnad ibland. Uppleva smaken mer och längre! Som ett sug trots att man är proppmätt. Även om det känns som att man äter onödigt mycket ibland, har jag inte märkt ett dyft på vågen eller på hur jag mår generellt. Lite onödigt proppmättillamående för stunden möjligen.

Ofta är det på kvällen jag smäcker i mig någon fet läckerhet för mycket. Dock leder det ju till att jag inte är sugen på frukost dagen efter, så det balanserar ju ut sig den vägen antar jag.

Det som skulle kunna vara ett problem är om man ibland överäter för att man är sugen, och sedan av sociala skäl ändå känner sig tvungen att äta en måltid kort därefter trots att man fortfarande är mätt. Om detta blir en vana kan det möjligen ge problem med eventuell viktnedgång skulle jag gissa.

Alla är olika känsliga för detta såklart. Jag har läst om en del som överäter på LCHF-kost och lägger på sig vikt, men det är trots allt mycket svårare än med en kost rik på kolhydrater. Som referens kan jag ju upplysa om vad sumobrottare äter för att gå upp i vikt; inte en massa feta såser – utan stora portioner med ris (stärkelse). Om man föder upp gäss för att sälja gåslever är det stärkelserikt foder som ger dem fettlever, inte fett eller protein. Vidrig uppfödning av djur det där; de tvångsmatas flera ggr om dagen. Sumobrottarna har ju i alla fall ett val.

Genom att äta en lågkolhydratkost har jag vant mig vid att inte vara hungrig i vardagen. Känner jag minsta hunger ser jag till att bejaka suget, men det är inte ofta det behövs utöver standardmålen. Då man inte behöver besitta någon självkontroll för att ignorera hungern med kosten jag äter, är det möjligen så att man blir lite sämre på att även säga nej till soffsnacksen. Eller är det bara betingat att man ska soffmysa med något smarrigt?

Jag antar att det jag vill komma till är att det möjligen kan vara svårt att helt sluta med smarriga snacks bara för att man börjar äta lågkolhydrat. Men om snacksen i sig oftast är utan större mängd socker borde det inte vara något större problem tror jag. Och det finns ju sjukt mycket sådana läckerheter rika på härligt naturligt fett – kokoschips eller färskt kokoskött, macadamianötter, grillad parmesanost, ugnsstekt grönkål med olivolja och salt, stekt halloumi, oliver, kokosfett blandat med kakao (ny favorit), mörk choklad osv osv.

Vissa kanske upplever större problem med att äta ovanstående alltför ofta, och då är det möjligen så att man behöver deala med den där självkontrollen i alla fall. Jag försöker se till att undvika proppmättillamåendet i alla fall…

 

 

 

 

Den fantastiska fastan

Att ett högt blodsocker är ohälsosamt har jag poängterat ett flertal ggr hittills i tidigare inlägg, så rimligen borde summan av kardemumman vara att ett lågt blodsocker är hälsosamt. Hur ser man då till att hålla ett lågt blodsocker under lång tid? Jo, man fastar såklart.

Att fasta är förmodligen det bästa sättet att få kroppen att reparera sig själv. Vid brist på glukos och aminosyror stimuleras gamla celler att reparera sig själva i en process som kallas autofagi. Dessutom stimulerar fasta kroppens tillväxthormon, så att nya celler kan bildas, och muskler får en extra chans att växa.

Du tränar även upp kroppens förmåga att förbränna fett effektivt, speciellt om du även tränar under fastan.

Det där sista tyckte jag lät hur konstigt som helst innan jag började med lågkolhydratkost. Man måste ju ha en massa snabba kolhydrater för att först orka träna, och sen en extra laddning efter passet för att musklerna inte ska brytas ner! En klassisk myt såklart, det är inget som helst problem att muskler skulle försvinna bara för att du fastar ett tag. Och man orkar med alla möjliga typer av pass, även tuffa intervaller!

Första gången jag fastade 24 timmar åt jag på kvällen dagen innan, sedan fastade jag till kvällen dagen efter. På förmiddagen var jag lite hungrig i någon timme, men sen var det inga problem att klara sig till kvällsmaten. Efter det har jag aldrig varit särskilt hungrig under fastan, utan generellt känner jag mig piggare i sinnet och lättare i steget, nästan som att jag svävar fram.

Jag började snabbt lägga in träningspass under mina fastor, som jag  gjorde en dag varje vecka. Träningen var oftast ett löppass på 9km till jobbet på morgonen, och sedan tillbaka på eftermiddagen. Mitt gamla jag hade svindlat vid tanken att springa 18 km utan att äta någonting för att stoppa muskelnedbrytningen! Bra att vara öppen för nya idéer och inte fastna i gamla tankesätt!

Jag tror dessa korttidsfastor är en bra ”detox” för kroppen. Man ser till att inte ge inflammationer i kroppen näring under en hel dag, så immunförsvaret får en ordentlig boost.

Har man problem med övervikt, eller andra metabola sjukdomar, är fasta förmodligen det effektivaste sättet att läka sig själv. Man kanske då inte ska nöja sig med någon enstaka 24-timmarsfasta då och då, utan köra längre perioder utan mat. Kolla gärna in följande länk. Under längre fastor kommer kroppen hamna i ketos, vilket innebär att all energi som förbränns i kroppen kommer från fett. Blodsockret är lågt, och inflammatoriska tillstånd (typ alla metabola sjukdomar) har en fantastisk möjlighet att självläka.

Men långa fastor, är det inte farligt?! Riskerar man inte att svälta?

Kort svar: En smal människa har säkert minst 70 000 kcal kalorier lagrade i kroppsfettet, en överviktig människa förmodligen flera 100 000 kcal. Detta skulle räcka VÄLDIGT länge, bara man ser till att dricka ordentligt. För fastor upp till 5 dagar verkar det inte finnas något behov av att äta några tillskott av vitaminer eller mineraler heller, men för längre fastor kan man möjligen fundera på detta. Har ingen erfarenhet av detta själv dock.

Och så till sist: Jo, såklart att fasta fungerar för att tappa vikt, men är det inte samma princip som att bara äta med kaloriunderskott?

Många verkar tro att fasta får kroppen att gå in i ett svältläge, där ämnesomsättningen går ner, och kroppen börjar bränna muskler för att överleva. Detta är så långt från sanningen man kan komma. Det vore ytterst korkat av naturen att sänka ämnesomsättningen i ett läge när man behöver mobilisera sig extra för att kunna fälla ett byte, så självklart ser kroppen till att använda sig av det lagrade fett som finns tillgängligt. Man har till och med sett att ämnesomsättningen ofta verkar gå upp under fasta.

Det helt motsatta sker när man försöker sig på att begränsa kaloriintaget. När man kontinuerligt äter den klassiska lågfettskosten, även i små kvantiteter, så hamnar kroppen aldrig i ett fettförbränningsläge. Insulin utsöndras i kroppen, och detta ger cellerna i kroppen signalen att de ska lagra in energi – inte förbränna den! Kroppens svar blir att sänka ämnesomsättningen så att den matchar den tillförda energin. Detta är bara möjligt ner till en viss nivå såklart, det är därför kalorirestriktion ändå fungerar för att tappa vikt.

Ett jäkligt jobbigt sätt att tappa vikt dock. Med detta upplägg kommer blodsockret pendla mellan högt och lågt och du kommer vara hungrig mest hela tiden. Det är detta som är skälet till att det inte fungerar att begränsa kaloriintaget på lång sikt; vem orkar gå runt och vara hungrig hela livet?

Och det där om att kroppen skulle bryta ner muskler under fastan är som sagt helt fel. Människan behöver musklerna för att kunna fälla det där bytet, och fokuserar därför fullt på fettet som energikälla. Att kroppen skulle börja bryta ner muskler för att få energi är endast en ren överlevnadsåtgärd som används när fettreserverna börjar sina. Vid runt 4% kroppsfett finns det inte längre möjlighet för kroppen att använda endast fett som bränsle, men detta är inte något de flesta av oss behöver oroa sig för…

Vill ni läsa på mer om fasta och de enorma hälsofördelarna rekommenderar jag att ni tar en titt på nedan länkar; 12 lärorika inlägg om fasta. Helt valfritt, annars hoppas jag min introduktion till fasta fått dig inspirerad att prova själv!

https://intensivedietarymanagement.com/fasting-a-history-part-i/

https://intensivedietarymanagement.com/fasting-physiology-part-ii/

https://intensivedietarymanagement.com/fasting-and-growth-hormone-physiology-part-3/

https://intensivedietarymanagement.com/fasting-and-lipolysis-part-4/

https://intensivedietarymanagement.com/fasting-myths-part-5/

https://intensivedietarymanagement.com/fasting-regimens-part-6/

https://intensivedietarymanagement.com/longer-fasting-regimens-part-7/

https://intensivedietarymanagement.com/the-ancient-secret-of-weight-loss-fasting-part-8/

https://intensivedietarymanagement.com/caloric-reduction-vs-fasting-part-9/

https://intensivedietarymanagement.com/women-and-fasting-part-10/

https://intensivedietarymanagement.com/feasts-and-fasts-the-cycle-of-life-fasting-part-11/

https://intensivedietarymanagement.com/why-cant-i-lose-weight-htlw-12/

 

P.S. Du behöver såklart få i dig vätska under dina fastor; vatten, kaffe och te är alla lämpliga alternativ.

Utfyllnaden man inte behöver

Jag kör vidare på konceptet om att utelämna kolhydraterna från tallriken, och fokuserar i detta inlägg på min egen resa mot en sundare kosthållning. Hur då sundare, undrar ni? Vad hade jag egentligen för allvarliga hälsoproblem som behövde fixas?

Ibland önskar jag nästan lite att jag hade varit överviktig och visat för min omgivning att jag minsann lyckats tappa de där 20 kilona genom att äta mycket mer fett, men på ytan har jag alltid varit ganska vältränad och upplevts ganska sund och hälsomedveten. Så den vanligaste frågan från folk var såklart om varför jag behövde ändra på kosten överhuvudtaget.

Det var inte tydligt för mig heller just då, men jag såg stora vinster med att få bättre fettdrift. Jag skulle orka löpa längre utan att tanka energi stup i kvarten, och även kunna löpa till jobbet innan frukost (något jag aldrig förstått hur folk klarade av tidigare).

Det funkade klockrent för löpningen, jag orkade snabbt mycket mer, och märkte dessutom att jag hela tiden hade lust att ta mig ut och träna. En energi jag aldrig haft på det sättet tidigare. Visst tog jag mig tidigare ut och tränade för att det känns bra efteråt, men nu kunde jag ibland knappt hålla mig ifrån en ny löprunda i skogen.

Hälsovinsterna skrev jag om i Vem är jag?. I huvuddrag har jag sänkt blodtrycket, blivit av med en kronisk inflammation i örat, samt upplever mig mindre sjuk. Inte så illa egentligen. Betänker man riskerna med ett högt blodtryck, var det faktiskt en väldigt viktig förändring att göra. Jag tror även att jag minskat min risk att drabbas av alla de andra metabola sjukdomarna, som jag beskriver i Det mest skrämmande.

Och det fantastiska med min resa är att det enda jag gjorde i början var att ta bort kolhydratdelen i Livsmedelsverkets tallriksmodell, och ersätta med extra sås och grönsaker. Det räckte hur långt som helst. Pastaberget på min lunchtallrik var det som riskerade min hälsa, och jag har inte saknat det en sekund.

Nu har jag utvecklat en annan approach till min matlagning, alltid mycket grönsaker, kött/fisk och fett. Sällan en onödig (icke njutbar) kolhydrat. Jag tänkte ge lite inspiration för dig som vill hitta enkla alternativ till den stärkelsebaserade Svensson-tallriken…

2016-11-12-14-41-03
Smörstekt lök och broccoli, med smält ost på. Till detta åt jag ett par bitar köttfärslimpa.

 

2016-11-12-18-54-44
Smörstekt lök och rödbetor, med en ordentlig klick kokosgrädde i. Därtill gräddstuvad spenat och varmrökt lax.

 

2016-11-13-18-58-48
Stekt färskkorv med 90% kötthalt, smörstekt lök och gräddstuvad brysselkål.

 

2016-11-14-06-45-41
ENKEL jobbfrukost 1 – Makrill i tomatsås, några ordentliga bitar ost och en bit smör.

 

2016-11-17-12-58-18
ENKEL jobbfrukost 2 – Avokado med kokosgrädde och kokosflingor på.

 

2016-11-17-20-05-45
Ugnsstekt brysselkål i olivolja och  köttfärslimpa. Sås gjord på spad från köttfärslimpan, skogschampinjoner, paprika och grädde.

 

Tänkte försöka visa lite av mina måltider här på bloggen ibland. Mest för att normen är något helt annat, och detta kan vara ett sätt att vidga perspektivet på hur en portion mat skulle kunna se ut.

 

Vad bjuder man på?

Ok, du har kanske lyckats styra upp din egen kosthållning och undviker det raffinerade sockret i största möjliga utsträckning, men vet inte vad du ska bjuda på när du har gäster (som är skeptiska till lågkolhydratsgrejen). Det kan vara lite svårt att komma på bra fika- eller snacksalternativ som upplevs ”normala”, men som inte är fullproppade med stärkelse och raffinerat socker, men faktum är att det finns mycket läckert man med gott samvete kan bjuda på.

Jag tänkte ge några förslag som borde gå hem hos de allra flesta!

Oopsie-rulltrårta

Följ receptet i länken, vispa grädde och bred ut över hela Oopsien, lägg färska/upptinade bär på den och rulla sedan ihop till en rulltårta. Täck med mer vispad grädde och garnera med förslagsvis kanel eller några bär.

2016-11-01 16.51.22.jpg
Oopsie-rulltårta fylld med grädde och läckra hallon!

Bärkompott med grädde

Hur enkelt som helst, koka upp bären i en gryta och vispa grädde. Lägg upp i portionsglas/tallrikar, eller låt gästerna ta själva. Alternativt kan man bjuda på kokosgrädde till.

Vill man lyxa till det lite river man en färsk kokosnöt och strör över grädden. Hur man öppnar en kokosnöt?

2016-11-06-15-45-58
Hallon- och svarta vinbärskompott med grädde och färsk riven kokos!

Dessa två läckerheter borde fungera lika bra som vilken kladdkaka eller bulle som helst! Enda problemet kan väl vara ifall folk är rädda för fettet i grädden, men kan de i vanliga fall ha överseende med sockret borde de kunna prova lite härlig grädde…

Måste även få dela med mig av ett snack-alternativ utöver det vanliga. Grymt att bjuda på till vilket mingel eller soffhäng som helst!

Parmesan-chips

Riv parmesanost på ett bakplåtspapper i en långpanna. Fördela osten i lagom stora högar och ställ in i ugnen i 150 grader i cirka 10 minuter. Njut!

 

Parmesan.PNG
Läckra parmesan-chips!

Hoppas ni fick lite bra inspiration på ”socialt acceptabla” lågkolhydratsalternativ. Tipsa gärna om egna favoriter att bjuda på…

Lågkolhydrat i praktiken

Från att ha varit en inbillad pastaälskare och smörgåsätare av rang var det inte alls självklart att jag skulle kunna gå över till en lågkolhydratkost. Jag stretade emot länge, vägrade inse att kolhydraterna inte behövde utgöra basen i ens energiintag. Men argumenten mot den kosthållning som lett till en fetmaepidemi i västvärlden gick ju inte att blunda för i längden. Något var helt enkelt fel, och jag var för nyfiken för att inte prova motsatsen till allt man lärt sig.

Det var lite luddigt vad man skulle ersätta kolhydraterna med i sina måltider, men det som stod klart redan från början var att jag inte skulle sakna varken pasta, bröd, potatis eller ris. Allting blev ju så sjukt mycket godare när man öste på med fett i olika former istället. Gräddiga såser, smält smör eller varför inte fettranden på fläskkotletten jag tidigare skurit bort i rädsla för det mättade fettet. Allt smakade fantastiskt, och jag fick en nytändning i köket som fortfarande består idag nästan 2 år senare.

Vad har jag då lärt mig för läckra tricks för att rekommendera för en rookie på området?

Jo, en frukost behöver inte bestå av X antal mackor med ett minimalt pålägg som endast är där för att du ska kunna få i dig mackan överhuvudtaget. Istället är hemligheten att du gör pålägget till din frukost, och bara skippar mackan. Vardagslyx! Du behöver liksom inte den där stärkelsen, och du håller dig mätt längre om du äter mer fett och protein istället.

Några frukostförslag kan vara:

Min snabba jobbfrukost: 4 stekta ägg, med en ordentlig klick smör på, och lite salt på det smältande smöret. Till detta en avokado, och en burk makrill i tomatsås.

Min helgfrukost: En bananpannka gjord på 4-5 ägg, en banan och en ordentlig klick jordnötssmör. Till detta antingen kokosgrädde eller keso, toppat med färska hallon eller svarta vinbär (på vintern får man nöja sig med upptinade).

bananpannkaka
Bananpannkaka inspirerad av Jonas Colting

 

Alternativ frukost: Smoothie gjord på avokado, banan och kokosgrädde, bara att mixa. Till detta några baconbakelser. (Bacon i småformar, med ett ägg i, tillagade i ugnen. Täck insidan av formarna med bacon och grilla i ugnen 10 min på 175 grader. Knäck sedan ägget i formarna och ställ tillbaka in i ugnen i c:a 15 minuter).

Alternativ frukost 2: Stek 1 pkt bacon i en stekpanna, lägg i ett hackat päron som steks med, knäck över 4 ägg och riv på rikligt med ost. Vänd när äggen börjar stelna till.

2016-11-01 06.58.53.jpg
I morse blev det alternativ 2… Sjukt gott och mättande!

Alternativ frukost 3: Skippa frukosten helt. Det här med att frukosten är dagens viktigaste mål är bullshit. Är du inte hungrig behöver du inte äta, och kan istället passa på att låta kroppen träna fettförbränning, inled t ex istället dagen med ett träningpass.äter

Alternativ frukost 4: Gå bananas på alla goda pålägg du annars äter alldeles för lite av. Skär ordentliga bitar av ost och bred smör på dessa. Ta några skinkskivor och med en massa fullfet färskost på. Ät varm- eller kallrökt lax med majonnäs. Gärna några ägg till detta, skippa kaviaren och lägg smör på äggen istället.

Som du ser är det inte så svårt att komma på varianter utan mycket kolhydrater.

Men lunchen då, hur gör man där?

Äter man ute är det bästa alternativet ofta att gå till restauranger med ett buffékoncept. Där kan man lätt välja bort alla onödiga kolhydrater, och fokusera på godsakerna (det feta) istället. Det vanligaste är väl kanske restauranger där man beställer en viss rätt, men att de ändå har en salladsbuffé. Där kan du bara be personalen att skippa pastan eller potatisen, och sedan fylla på med vitaminrik kål, sallad, broccoli eller något annat som finns i buffén.

Lunch och middagar hemma behöver inte heller vara någon större utmaning. Oftast funkar det hur bra som helst att laga sina favoriträtter, men bara skippa att koka potatisen eller riset. Koka lite extra grönsaker istället, och ta lite mer av såsen. Du kommer inte att sakna utfyllnadsmassan kolhydraterna utgör.

I början letade jag mycket efter något som kunde ersätta kolhydratens plats på tallriken, och visst finns det en hel del bra alternativ för detta med.

Potatismos eller pulvermos: Ersätt med blomkålsmos

Pasta: Ersätt med LCHF-pasta

Ris: Ersätt med blomkålsris

Det finns en uppsjö spännande saker att göra med kål. Kolla in gräddstuvad vitkål till t ex. För att inte tala om broccoli. Följande gratäng är en av mina absoluta favoriter. Jag får ta och komplettera med fler enkla recept vart det lider, men detta var ett litet axplock i alla fall.

2015-12-10-23-01-21
Massproduktion av lite varianter på stuvad kål och blomkålsmos, för att ha lite enkla lunchlådor några veckor framöver…

Avslutningsvis, hur ska man då resonera kring fika, mellanmål och snacks?

Som tur väl är kommer suget efter dessa förmodligen avta successivt, då du inte får samma blodsockerdippar som med en kost rik på kolhydrater.

Fika: Det funkar bra att bara ta en kaffe till fikat, men om man vill smaska på något är mina tips några ostbitar, nötter eller kokoschips.

Mellanmål: Samma som till fikat fungerar. Enkelt är också att ta en burk makrill (lätt att alltid ha med sig), eller varför inte några kokta eller stekta ägg med majonnäs.

Som snacks i tevesoffan är kokoschips och mörk choklad mina laster. Tidigare brukade jag även äta nötter, men det spårade ofta ur med extrema portioner (stora doser nötter är inte bra – en hel del omega-6 och fytinsyra t ex). Nu äter jag minimalt med nötter, då det verkar vara svårt för mig att hålla det på en lagom nivå. Andra grymma tips är baconlindade dadlar, stekt halloumi, ugnsstekt grönkål, svartkål eller savoykål med olivolja och salt.

2016-10-29-16-13-55
Så här kan det se ut en Premier League-lördag i soffan. Gillar eg. Smiling Cashews Kokoschips med havssalt bäst, men de har bara så små förpackningar 😛

Hoppas ni blir lite inspirerade av några av förslagen. Jag tror det är bra om man experimenterar en hel del själv med färska råvaror. Dels för att det är kul, men till största delen för att man så lätt kan göra fruktansvärt god mat. Det känns faktiskt lite som att fuska ibland när man tillsätter smör och förvandlar något annars mediokert till en smaksensation.

Vad har ni för favoriter till de olika måltiderna? Dela gärna med er.