Den fantastiska fastan

Att ett högt blodsocker är ohälsosamt har jag poängterat ett flertal ggr hittills i tidigare inlägg, så rimligen borde summan av kardemumman vara att ett lågt blodsocker är hälsosamt. Hur ser man då till att hålla ett lågt blodsocker under lång tid? Jo, man fastar såklart.

Att fasta är förmodligen det bästa sättet att få kroppen att reparera sig själv. Vid brist på glukos och aminosyror stimuleras gamla celler att reparera sig själva i en process som kallas autofagi. Dessutom stimulerar fasta kroppens tillväxthormon, så att nya celler kan bildas, och muskler får en extra chans att växa.

Du tränar även upp kroppens förmåga att förbränna fett effektivt, speciellt om du även tränar under fastan.

Det där sista tyckte jag lät hur konstigt som helst innan jag började med lågkolhydratkost. Man måste ju ha en massa snabba kolhydrater för att först orka träna, och sen en extra laddning efter passet för att musklerna inte ska brytas ner! En klassisk myt såklart, det är inget som helst problem att muskler skulle försvinna bara för att du fastar ett tag. Och man orkar med alla möjliga typer av pass, även tuffa intervaller!

Första gången jag fastade 24 timmar åt jag på kvällen dagen innan, sedan fastade jag till kvällen dagen efter. På förmiddagen var jag lite hungrig i någon timme, men sen var det inga problem att klara sig till kvällsmaten. Efter det har jag aldrig varit särskilt hungrig under fastan, utan generellt känner jag mig piggare i sinnet och lättare i steget, nästan som att jag svävar fram.

Jag började snabbt lägga in träningspass under mina fastor, som jag  gjorde en dag varje vecka. Träningen var oftast ett löppass på 9km till jobbet på morgonen, och sedan tillbaka på eftermiddagen. Mitt gamla jag hade svindlat vid tanken att springa 18 km utan att äta någonting för att stoppa muskelnedbrytningen! Bra att vara öppen för nya idéer och inte fastna i gamla tankesätt!

Jag tror dessa korttidsfastor är en bra ”detox” för kroppen. Man ser till att inte ge inflammationer i kroppen näring under en hel dag, så immunförsvaret får en ordentlig boost.

Har man problem med övervikt, eller andra metabola sjukdomar, är fasta förmodligen det effektivaste sättet att läka sig själv. Man kanske då inte ska nöja sig med någon enstaka 24-timmarsfasta då och då, utan köra längre perioder utan mat. Kolla gärna in följande länk. Under längre fastor kommer kroppen hamna i ketos, vilket innebär att all energi som förbränns i kroppen kommer från fett. Blodsockret är lågt, och inflammatoriska tillstånd (typ alla metabola sjukdomar) har en fantastisk möjlighet att självläka.

Men långa fastor, är det inte farligt?! Riskerar man inte att svälta?

Kort svar: En smal människa har säkert minst 70 000 kcal kalorier lagrade i kroppsfettet, en överviktig människa förmodligen flera 100 000 kcal. Detta skulle räcka VÄLDIGT länge, bara man ser till att dricka ordentligt. För fastor upp till 5 dagar verkar det inte finnas något behov av att äta några tillskott av vitaminer eller mineraler heller, men för längre fastor kan man möjligen fundera på detta. Har ingen erfarenhet av detta själv dock.

Och så till sist: Jo, såklart att fasta fungerar för att tappa vikt, men är det inte samma princip som att bara äta med kaloriunderskott?

Många verkar tro att fasta får kroppen att gå in i ett svältläge, där ämnesomsättningen går ner, och kroppen börjar bränna muskler för att överleva. Detta är så långt från sanningen man kan komma. Det vore ytterst korkat av naturen att sänka ämnesomsättningen i ett läge när man behöver mobilisera sig extra för att kunna fälla ett byte, så självklart ser kroppen till att använda sig av det lagrade fett som finns tillgängligt. Man har till och med sett att ämnesomsättningen ofta verkar gå upp under fasta.

Det helt motsatta sker när man försöker sig på att begränsa kaloriintaget. När man kontinuerligt äter den klassiska lågfettskosten, även i små kvantiteter, så hamnar kroppen aldrig i ett fettförbränningsläge. Insulin utsöndras i kroppen, och detta ger cellerna i kroppen signalen att de ska lagra in energi – inte förbränna den! Kroppens svar blir att sänka ämnesomsättningen så att den matchar den tillförda energin. Detta är bara möjligt ner till en viss nivå såklart, det är därför kalorirestriktion ändå fungerar för att tappa vikt.

Ett jäkligt jobbigt sätt att tappa vikt dock. Med detta upplägg kommer blodsockret pendla mellan högt och lågt och du kommer vara hungrig mest hela tiden. Det är detta som är skälet till att det inte fungerar att begränsa kaloriintaget på lång sikt; vem orkar gå runt och vara hungrig hela livet?

Och det där om att kroppen skulle bryta ner muskler under fastan är som sagt helt fel. Människan behöver musklerna för att kunna fälla det där bytet, och fokuserar därför fullt på fettet som energikälla. Att kroppen skulle börja bryta ner muskler för att få energi är endast en ren överlevnadsåtgärd som används när fettreserverna börjar sina. Vid runt 4% kroppsfett finns det inte längre möjlighet för kroppen att använda endast fett som bränsle, men detta är inte något de flesta av oss behöver oroa sig för…

Vill ni läsa på mer om fasta och de enorma hälsofördelarna rekommenderar jag att ni tar en titt på nedan länkar; 12 lärorika inlägg om fasta. Helt valfritt, annars hoppas jag min introduktion till fasta fått dig inspirerad att prova själv!

https://intensivedietarymanagement.com/fasting-a-history-part-i/

https://intensivedietarymanagement.com/fasting-physiology-part-ii/

https://intensivedietarymanagement.com/fasting-and-growth-hormone-physiology-part-3/

https://intensivedietarymanagement.com/fasting-and-lipolysis-part-4/

https://intensivedietarymanagement.com/fasting-myths-part-5/

https://intensivedietarymanagement.com/fasting-regimens-part-6/

https://intensivedietarymanagement.com/longer-fasting-regimens-part-7/

https://intensivedietarymanagement.com/the-ancient-secret-of-weight-loss-fasting-part-8/

https://intensivedietarymanagement.com/caloric-reduction-vs-fasting-part-9/

https://intensivedietarymanagement.com/women-and-fasting-part-10/

https://intensivedietarymanagement.com/feasts-and-fasts-the-cycle-of-life-fasting-part-11/

https://intensivedietarymanagement.com/why-cant-i-lose-weight-htlw-12/

 

P.S. Du behöver såklart få i dig vätska under dina fastor; vatten, kaffe och te är alla lämpliga alternativ.

Utfyllnaden man inte behöver

Jag kör vidare på konceptet om att utelämna kolhydraterna från tallriken, och fokuserar i detta inlägg på min egen resa mot en sundare kosthållning. Hur då sundare, undrar ni? Vad hade jag egentligen för allvarliga hälsoproblem som behövde fixas?

Ibland önskar jag nästan lite att jag hade varit överviktig och visat för min omgivning att jag minsann lyckats tappa de där 20 kilona genom att äta mycket mer fett, men på ytan har jag alltid varit ganska vältränad och upplevts ganska sund och hälsomedveten. Så den vanligaste frågan från folk var såklart om varför jag behövde ändra på kosten överhuvudtaget.

Det var inte tydligt för mig heller just då, men jag såg stora vinster med att få bättre fettdrift. Jag skulle orka löpa längre utan att tanka energi stup i kvarten, och även kunna löpa till jobbet innan frukost (något jag aldrig förstått hur folk klarade av tidigare).

Det funkade klockrent för löpningen, jag orkade snabbt mycket mer, och märkte dessutom att jag hela tiden hade lust att ta mig ut och träna. En energi jag aldrig haft på det sättet tidigare. Visst tog jag mig tidigare ut och tränade för att det känns bra efteråt, men nu kunde jag ibland knappt hålla mig ifrån en ny löprunda i skogen.

Hälsovinsterna skrev jag om i Vem är jag?. I huvuddrag har jag sänkt blodtrycket, blivit av med en kronisk inflammation i örat, samt upplever mig mindre sjuk. Inte så illa egentligen. Betänker man riskerna med ett högt blodtryck, var det faktiskt en väldigt viktig förändring att göra. Jag tror även att jag minskat min risk att drabbas av alla de andra metabola sjukdomarna, som jag beskriver i Det mest skrämmande.

Och det fantastiska med min resa är att det enda jag gjorde i början var att ta bort kolhydratdelen i Livsmedelsverkets tallriksmodell, och ersätta med extra sås och grönsaker. Det räckte hur långt som helst. Pastaberget på min lunchtallrik var det som riskerade min hälsa, och jag har inte saknat det en sekund.

Nu har jag utvecklat en annan approach till min matlagning, alltid mycket grönsaker, kött/fisk och fett. Sällan en onödig (icke njutbar) kolhydrat. Jag tänkte ge lite inspiration för dig som vill hitta enkla alternativ till den stärkelsebaserade Svensson-tallriken…

2016-11-12-14-41-03
Smörstekt lök och broccoli, med smält ost på. Till detta åt jag ett par bitar köttfärslimpa.

 

2016-11-12-18-54-44
Smörstekt lök och rödbetor, med en ordentlig klick kokosgrädde i. Därtill gräddstuvad spenat och varmrökt lax.

 

2016-11-13-18-58-48
Stekt färskkorv med 90% kötthalt, smörstekt lök och gräddstuvad brysselkål.

 

2016-11-14-06-45-41
ENKEL jobbfrukost 1 – Makrill i tomatsås, några ordentliga bitar ost och en bit smör.

 

2016-11-17-12-58-18
ENKEL jobbfrukost 2 – Avokado med kokosgrädde och kokosflingor på.

 

2016-11-17-20-05-45
Ugnsstekt brysselkål i olivolja och  köttfärslimpa. Sås gjord på spad från köttfärslimpan, skogschampinjoner, paprika och grädde.

 

Tänkte försöka visa lite av mina måltider här på bloggen ibland. Mest för att normen är något helt annat, och detta kan vara ett sätt att vidga perspektivet på hur en portion mat skulle kunna se ut.

 

Att förebygga cancer?!

Idag räknar man med att över 30% av svenskarna kommer att drabbas av cancer under sin livstid. Detta är en fördubbling sedan 1970-talet, men kollar man riktigt långt tillbaka finner man att cancer var något väldigt ovanligt. Något i vår moderna livsstil har alltså haft en extremt negativ påverkan på motståndskraften mot cancer.

Folk blir lätt väldigt skeptiska när de hör att man kan äta sig fri från cancer, men mycket pekar mot att det faktiskt ligger till på det sättet. Det låter ju för otroligt för att kunna stämma; andelen människor i västvärlden som insjuknar i cancer ökar ju för varje år som går. Lösningen kan ju omöjligt vara så enkel! Eller?

År 1931 gick nobelpriset i medicin till Dr. Otto Warburg för sin kartläggning av cancercellernas metabolism. Han hade funnit att man kan svälta cancerceller genom att sänka blodsockernivåerna. Cancerceller använder i stort sett uteslutande glukos i sin metabolism; upp till 35 gånger mer än vanliga celler. Medan vanliga celler istället kan använda sig av ketoner (energi från fett), är cancerceller helt beroende av glukos för att växa.

I västvärlden pågår som sagt en hemsk utveckling, där allt fler drabbas av cancer varje år. Utvecklingen följer tydligt samma dystra riktning som de andra typiska metabola sjukdomarna; hjärt-kärkramp, fetma, diabetes typ 2 och så vidare. Det är ju därför inte så svårt att göra kopplingen att de alla beror på samma sak; den västerländska kosten.

På 1930-talet reste den kanadensiske tandläkaren Weston Price runt bland olika urbefolkningar i världen och undersökte deras hälsotillstånd. Han förvånades över den goda hälsan, och den totala avsaknaden av de traditionella västerländska sjukdomarna. Människor som inte levt i den civiliserade världen, och aldrig sett en tandborste, hade perfekta vita tänder och åkommor som hjärt-kärlkramp, cancer och diabetes var helt okända. Price kunde, genom att studera de urinvånare som flyttat in till städerna, även konstatera att deras hälsa försämrades av detta, och att de då hade lika hög risk som den övriga befolkningen att drabbas av de metabola sjukdomarna.

Man kan ur detta uttyda att kopplingen mellan exempelvis cancer och livsstil är mycket större än en eventuell genetisk fallenhet. Och därigenom även något vi relativt enkelt kan påverka till det bättre!

Genom att minimera intaget av socker och stärkelse kan man drastisk minska risken för att utveckla cancer. De cellmutationer som skulle kunna växa sig stora och bli tumörer får aldrig chansen att omsätta glukos i den omfattning de skulle behöva.

Så varför basunerar inte livsmedelsverket och sjukvården ut denna information till alla medborgare? Varför börjar cancerpreventionen först när man redan drabbats av cancer?

När cancern redan haft möjlighet att växa till sig minskar ju chanserna att bli frisk dramatiskt. Det finns dock många studier som även visar att om man drastiskt sänker sitt intag av socker och stärkelse under behandlingen så har man en mycket större chans att bli frisk. Fortsätter man äta en lågkolhydratkost efter avslutad behandling har man även en minskad risk att cancern ska komma tillbaka. Men inget av detta förespråkas i normalfallet. Varför?

Cancervården verkar helt och hållet snöat in på konceptet att upptäcka cancer, och sedan behandla cancer. Gärna med livslång medicinering och en lagom hög risk för återfall.  Inte som det borde vara – fokus på att förebygga cancer genom hälsosamma kostråd. 

Anledningen till detta är fruktansvärt nog att det finns så sjukt mycket pengar att tjäna på att behandla cancerpatienter. De företag som utvecklar utrustning och läkemedel har dessutom råd att genom lobbyverksamhet cyniskt påverka hur forskningsanslag fördelas och hur exempelvis läkarutbildningar ska utformas.

Inget företag kan tjäna lika stora pengar på att ge råd om en kost (ej patenterbart) som hindrar folk från att insjukna i cancer, men för vårt samhälle, och alla individer i det, hade vinsterna varit enorma.

Jag hoppas innerligen att vi en dag når dit.

Dock förbluffas man av att Otto Warburgs forskning och Weston Prices redogörelser kunnat glömmas bort. Ibland känns det som att vårdapparaten har bestämt sig för att folk minsann ska kunna få unna sig en kanelbulle och några kakor varje dag utan att få dåligt samvete, trots att det kan få allvarliga konsekvenser på sikt. Bättre vore om de istället informerade om riskerna, så att folk själva fick fatta det beslutet.

Jag tror att de flesta skulle välja att skippa snabbmakaronerna och lösgodiset om de visste att den typen av mat faktiskt riskerar att göda eventuella cancerceller i kroppen.

Jag vill med detta inlägg såklart inte skuldbelägga de som drabbats av cancer när de ätit den mat som myndigheterna förordar, men förmodligen känns det som ett hårt slag att det är något man kunde ha skyddat sig mot i ännu högre utsträckning. De flesta som arbetar med cancerpatienter har heller inte koll på detta, och de försöker säkert bara göra så gott de kan. De är lika lurade som alla andra.

Och bara för att förtydliga: Helt säker kan man ju aldrig vara i dagens samhälle, andra faktorer kan ju också spela in såklart; utsläpp, gift, strålning och så vidare. Men genom att anamma den kost som människan anpassats till genom miljontals års evolution minimerar man i alla fall risken att cancerceller kan växa till sig och hota din hälsa.

 

Avslutar med ett par tips om relaterad läsning:

http://fof.se/tidning/2012/3/tumorens-enorma-sockersug

http://evalotta.info/socker-och-starkelse-goder-cancer/

 

 

 

 

Vad bjuder man på?

Ok, du har kanske lyckats styra upp din egen kosthållning och undviker det raffinerade sockret i största möjliga utsträckning, men vet inte vad du ska bjuda på när du har gäster (som är skeptiska till lågkolhydratsgrejen). Det kan vara lite svårt att komma på bra fika- eller snacksalternativ som upplevs ”normala”, men som inte är fullproppade med stärkelse och raffinerat socker, men faktum är att det finns mycket läckert man med gott samvete kan bjuda på.

Jag tänkte ge några förslag som borde gå hem hos de allra flesta!

Oopsie-rulltrårta

Följ receptet i länken, vispa grädde och bred ut över hela Oopsien, lägg färska/upptinade bär på den och rulla sedan ihop till en rulltårta. Täck med mer vispad grädde och garnera med förslagsvis kanel eller några bär.

2016-11-01 16.51.22.jpg
Oopsie-rulltårta fylld med grädde och läckra hallon!

Bärkompott med grädde

Hur enkelt som helst, koka upp bären i en gryta och vispa grädde. Lägg upp i portionsglas/tallrikar, eller låt gästerna ta själva. Alternativt kan man bjuda på kokosgrädde till.

Vill man lyxa till det lite river man en färsk kokosnöt och strör över grädden. Hur man öppnar en kokosnöt?

2016-11-06-15-45-58
Hallon- och svarta vinbärskompott med grädde och färsk riven kokos!

Dessa två läckerheter borde fungera lika bra som vilken kladdkaka eller bulle som helst! Enda problemet kan väl vara ifall folk är rädda för fettet i grädden, men kan de i vanliga fall ha överseende med sockret borde de kunna prova lite härlig grädde…

Måste även få dela med mig av ett snack-alternativ utöver det vanliga. Grymt att bjuda på till vilket mingel eller soffhäng som helst!

Parmesan-chips

Riv parmesanost på ett bakplåtspapper i en långpanna. Fördela osten i lagom stora högar och ställ in i ugnen i 150 grader i cirka 10 minuter. Njut!

 

Parmesan.PNG
Läckra parmesan-chips!

Hoppas ni fick lite bra inspiration på ”socialt acceptabla” lågkolhydratsalternativ. Tipsa gärna om egna favoriter att bjuda på…

Lågkolhydrat i praktiken

Från att ha varit en inbillad pastaälskare och smörgåsätare av rang var det inte alls självklart att jag skulle kunna gå över till en lågkolhydratkost. Jag stretade emot länge, vägrade inse att kolhydraterna inte behövde utgöra basen i ens energiintag. Men argumenten mot den kosthållning som lett till en fetmaepidemi i västvärlden gick ju inte att blunda för i längden. Något var helt enkelt fel, och jag var för nyfiken för att inte prova motsatsen till allt man lärt sig.

Det var lite luddigt vad man skulle ersätta kolhydraterna med i sina måltider, men det som stod klart redan från början var att jag inte skulle sakna varken pasta, bröd, potatis eller ris. Allting blev ju så sjukt mycket godare när man öste på med fett i olika former istället. Gräddiga såser, smält smör eller varför inte fettranden på fläskkotletten jag tidigare skurit bort i rädsla för det mättade fettet. Allt smakade fantastiskt, och jag fick en nytändning i köket som fortfarande består idag nästan 2 år senare.

Vad har jag då lärt mig för läckra tricks för att rekommendera för en rookie på området?

Jo, en frukost behöver inte bestå av X antal mackor med ett minimalt pålägg som endast är där för att du ska kunna få i dig mackan överhuvudtaget. Istället är hemligheten att du gör pålägget till din frukost, och bara skippar mackan. Vardagslyx! Du behöver liksom inte den där stärkelsen, och du håller dig mätt längre om du äter mer fett och protein istället.

Några frukostförslag kan vara:

Min snabba jobbfrukost: 4 stekta ägg, med en ordentlig klick smör på, och lite salt på det smältande smöret. Till detta en avokado, och en burk makrill i tomatsås.

Min helgfrukost: En bananpannka gjord på 4-5 ägg, en banan och en ordentlig klick jordnötssmör. Till detta antingen kokosgrädde eller keso, toppat med färska hallon eller svarta vinbär (på vintern får man nöja sig med upptinade).

bananpannkaka
Bananpannkaka inspirerad av Jonas Colting

 

Alternativ frukost: Smoothie gjord på avokado, banan och kokosgrädde, bara att mixa. Till detta några baconbakelser. (Bacon i småformar, med ett ägg i, tillagade i ugnen. Täck insidan av formarna med bacon och grilla i ugnen 10 min på 175 grader. Knäck sedan ägget i formarna och ställ tillbaka in i ugnen i c:a 15 minuter).

Alternativ frukost 2: Stek 1 pkt bacon i en stekpanna, lägg i ett hackat päron som steks med, knäck över 4 ägg och riv på rikligt med ost. Vänd när äggen börjar stelna till.

2016-11-01 06.58.53.jpg
I morse blev det alternativ 2… Sjukt gott och mättande!

Alternativ frukost 3: Skippa frukosten helt. Det här med att frukosten är dagens viktigaste mål är bullshit. Är du inte hungrig behöver du inte äta, och kan istället passa på att låta kroppen träna fettförbränning, inled t ex istället dagen med ett träningpass.äter

Alternativ frukost 4: Gå bananas på alla goda pålägg du annars äter alldeles för lite av. Skär ordentliga bitar av ost och bred smör på dessa. Ta några skinkskivor och med en massa fullfet färskost på. Ät varm- eller kallrökt lax med majonnäs. Gärna några ägg till detta, skippa kaviaren och lägg smör på äggen istället.

Som du ser är det inte så svårt att komma på varianter utan mycket kolhydrater.

Men lunchen då, hur gör man där?

Äter man ute är det bästa alternativet ofta att gå till restauranger med ett buffékoncept. Där kan man lätt välja bort alla onödiga kolhydrater, och fokusera på godsakerna (det feta) istället. Det vanligaste är väl kanske restauranger där man beställer en viss rätt, men att de ändå har en salladsbuffé. Där kan du bara be personalen att skippa pastan eller potatisen, och sedan fylla på med vitaminrik kål, sallad, broccoli eller något annat som finns i buffén.

Lunch och middagar hemma behöver inte heller vara någon större utmaning. Oftast funkar det hur bra som helst att laga sina favoriträtter, men bara skippa att koka potatisen eller riset. Koka lite extra grönsaker istället, och ta lite mer av såsen. Du kommer inte att sakna utfyllnadsmassan kolhydraterna utgör.

I början letade jag mycket efter något som kunde ersätta kolhydratens plats på tallriken, och visst finns det en hel del bra alternativ för detta med.

Potatismos eller pulvermos: Ersätt med blomkålsmos

Pasta: Ersätt med LCHF-pasta

Ris: Ersätt med blomkålsris

Det finns en uppsjö spännande saker att göra med kål. Kolla in gräddstuvad vitkål till t ex. För att inte tala om broccoli. Följande gratäng är en av mina absoluta favoriter. Jag får ta och komplettera med fler enkla recept vart det lider, men detta var ett litet axplock i alla fall.

2015-12-10-23-01-21
Massproduktion av lite varianter på stuvad kål och blomkålsmos, för att ha lite enkla lunchlådor några veckor framöver…

Avslutningsvis, hur ska man då resonera kring fika, mellanmål och snacks?

Som tur väl är kommer suget efter dessa förmodligen avta successivt, då du inte får samma blodsockerdippar som med en kost rik på kolhydrater.

Fika: Det funkar bra att bara ta en kaffe till fikat, men om man vill smaska på något är mina tips några ostbitar, nötter eller kokoschips.

Mellanmål: Samma som till fikat fungerar. Enkelt är också att ta en burk makrill (lätt att alltid ha med sig), eller varför inte några kokta eller stekta ägg med majonnäs.

Som snacks i tevesoffan är kokoschips och mörk choklad mina laster. Tidigare brukade jag även äta nötter, men det spårade ofta ur med extrema portioner (stora doser nötter är inte bra – en hel del omega-6 och fytinsyra t ex). Nu äter jag minimalt med nötter, då det verkar vara svårt för mig att hålla det på en lagom nivå. Andra grymma tips är baconlindade dadlar, stekt halloumi, ugnsstekt grönkål, svartkål eller savoykål med olivolja och salt.

2016-10-29-16-13-55
Så här kan det se ut en Premier League-lördag i soffan. Gillar eg. Smiling Cashews Kokoschips med havssalt bäst, men de har bara så små förpackningar 😛

Hoppas ni blir lite inspirerade av några av förslagen. Jag tror det är bra om man experimenterar en hel del själv med färska råvaror. Dels för att det är kul, men till största delen för att man så lätt kan göra fruktansvärt god mat. Det känns faktiskt lite som att fuska ibland när man tillsätter smör och förvandlar något annars mediokert till en smaksensation.

Vad har ni för favoriter till de olika måltiderna? Dela gärna med er.

Kost: Hur extrem måste man vara?

Hur extremt man måste avvika från den ”normala” västerländska kosten beror till stor del på vilka mål man har och hur pass stora hälsoproblem man har (övervikt, eksem, högt blodtryck, reumatism, astma, återkommande förkylningar för att nämna några exempel). Det beror även på hur känslig just DU är för kolhydrater eller andra ämnen i maten (till exempel gluten eller något E-ämne).

Jag tror det bästa sättet att förhålla sig till denna fråga är att läsa på så mycket man bara kan om all möjlig mat och identifiera sådant som inte är bra att äta ur ett hälsoperspektiv. Med detta i ryggen kan man sedan göra MEDVETNA VAL. Det stora problemet är nämligen att varken skola eller samhälle lär oss ett dyft om vilken mat man egentligen borde äta, och vad man borde undvika.

Har man inte några extrema problem med hälsan räcker det ganska långt att vara ”lagom” konsekvent när man applicerar sin kunskap. Man vet vad som är nyttigt och vad som är onyttigt, men kan göra MEDVETNA UNDANTAG och unna sig något mindre nyttigt emellanåt.

Så frågan om hur extrem man behöver vara är egentligen en fråga om hur många undantag man tycker är ok. Ju färre desto bättre såklart, men även många undantag är bättre än att vara omedveten och inte ha koll på läget alls när man tar ett beslut.

Man får helt enkelt hitta en balans själv, och ju mer man lär sig, desto lättare blir det faktiskt att göra bra val. Men känn ingen press att aldrig unna dig en godisbit eller en glass om det är något du längtar efter. Att vara för korrekt kan leda till att det blir en ”antingen eller”-inställning, och då riskerar ett enda snedsteg att rasera hela kosthållningen.

Jag tänkte ge mig på att identifiera åtminstone några grundpelare att stå på. Vi har några syndabockar att gå igenom…

  1. Den SJÄLVKLARA boven – SOCKER, bör givetvis undvikas i största möjliga mån i vardagen. Håll ögonen öppna och identifiera sådant med tillsatt socker. Man blir helt paff över vad livsmedelsindustrin fått för sig att tillsätta socker i. Läs ALLTID innehållsförteckningen (köp helst livsmedel utan innehållsförteckning, alltså råvaror). Vad socker ställer till med i kroppen har jag varit inne på tidigare. Alla vet att socker inte är nyttigt, men inte hur onyttigt det egentligen är. Tänk  även på att t ex fruktjuice ofta innehåller lika mycket socker som läsk, men maskerar detta bakom ett förvisso befintligt, men mycket lågt, vitamininnehåll.
  2. Den STORA boven – TALLRIKSMODELLENS KOLHYDRATBOMB, som alldeles för få har koll på faran med. Alla portioner ska uppenbarligen bestå av ett berg blodsockerhöjande pasta, ris, bröd, potatis eller liknande. Sjukt onödigt då kroppen inte ens behöver kolhydrater. Skippa hela eller åtminstone största delen av detta, och addera nyttigt naturligt fett istället. Du håller dig mätt längre och kroppen får bättre byggstenar att jobba med. Ur kroppens perspektiv är kolhydrater precis samma sak som socker.
  3. Den DOLDA boven – INFLAMMERANDE LIVSMEDEL, som är extremt svår att ha full koll på som konsument. Det värsta exemplet är förmodligen industriellt processade växtoljor och margariner, med skyhöga halter omega-6. Dessa är oftast väldigt billiga, typ solrosolja eller majsolja, och används därför i en mängd andra produkter. Skippa helst friterad mat, och allt som är inlagt i solrosolja på konserv. Även industriellt producerat kött, från djur som äter kraftfoder, är undermåligt ur denna aspekt. Leta gärna efter kött från gräsbetande djur, även om det är ovanligt på butikshyllorna. Slutligen måste även gluten nämnas. Gluten innehåller ämnet giliadin, som orsakar läckande tarm, och låter onedbrutna ämnen ta sig ut i kroppen för att där skapa inflammationer på olika ställen, vilket kan leda till autoimmuna sjukdomar.
  4. Den UNDERSKATTADE boven – GIFTER, t ex i form av besprutningsmedel och tillsatser som natriumglutamat och en massa andra E-ämnen. Här har jag personligen dåligt koll, men det finns förmodligen stora risker med att få i sig en cocktail av ett gäng olika gifter som får härja fritt i kroppen. Försök hitta ekologiska alternativ. Något man inte tänker på så ofta är att alla växter har skyddsämnen för att försvara sig, och dessa kan t ex hämma upptag av vitaminer och mineraler. Nötter, spannmål och baljväxter har t ex höga halter av fytinsyra som gör just detta. Att blötlägga eller fermentera växten bryter ner dess försvar så man kan tillgodogöra sig mer av växtens innehåll, samt är som medicin för tarmfloran, full med nyttiga bakterier.

SÅ…

Sammanfattningsvis är det bästa man kan göra att tillaga mat av råvaror som kommer från naturen utan inblandning av någon industri, våga äta en stor andel naturliga fetter (typ smör, fet fisk, avokado) och kallpressade oljor (typ olivolja, kokosolja), och ät gärna inlagda oliver, surkål och annan fermenterad mat.

Kunskap är alltså hela grejen. Jag har ovan dock bara berört några aspekter att förhålla sig till inom de fyra kategorierna, men det finns mycket bra litteratur tillgänglig för den som är nyfiken, såväl i bokform som på webbsidor.

Lästips i bokform där mycket av grunderna etableras är dessa:

 

 

Orkar du inte läsa så mycket kan du komma ganska långt genom att följa instruktionerna nedan.

Minimera intaget av detta:

 

Ät så mycket du vill av detta:

nyttig-mat

Avslutningsvis väljer jag att konstatera att det inte är någon särskilt extrem kost man behöver äta för att må bra, det är snarare så att det är den västerländska kosten i sig som är extrem; extremt fel. Vi har helt enkelt glömt bort vad riktig mat egentligen är, och vad vi anpassats till genom vår evolution.

Snart Finalloppet

En dryg vecka kvar till Finalloppet i Skatås, 19 km terräng/grusväg. Förmodligen det sista loppet jag springer i år. I fjol hade jag en magisk upplevelse under loppet. Jag hade inte laddat med kolhydrater alls och cyklade till och med den knappa milen till starten, så formtoppningen var långt ifrån optimal. Lite var det att jag ville testa hur det kändes att bara lita på fettreserverna och låta det gå som det går. Jag hade kört en hel del långpass på fastande mage, och visste att det inte skulle bli några problem att ta sig runt banan.

MEN – lopp har en tendens att ändå locka fram tävlingsdjävulen. Såklart blåser jag på i strax över 4 min/km de första 7-8 kilometerna på grus. Märker att jag börjar tappa kraften och saktar ner betänkligt under någon kilometer. Blir omsprungen av en hel drös med folk. Bittert. Efter 9km finns det energidryck, något jag inte provat på lopp tidigare, har litat på vatten och pannbenet istället. Men nu var det helt klart dags att testa, det finns ju absolut fördelar med att få i sig energi, det vet jag ju.

Det jag inte visste var vilken extrem kick man kunde få! Terrängdelen inleddes med en ganska lång stigning, och jag kunde forcera mig fram genom fältet av löpare som nyss sprungit om mig. Jag tog en energidryck till på vägen för att bibehålla effekten, och kunde fortsätta i bra fart ända in i mål. Grym känsla att ha kunnat vända på steken totalt när det började kännas motigt.

Tidigare hade jag bara provat energidryck på träning, innan jag börjat minimera kolhydraterna, men knappt märkt någon effekt. Jag tror den stora skillnaden var att kroppen nu blivit mycket bättre på att bränna fett, så när jag toppade med lite raketbränsle i form av socker hade jag helt plötsligt mycket mer energi tillgänglig för musklerna. PANG !

I år får jag väl förbereda mig på att tävlingsdjävulen visar sig igen, så lika bra att tanka upp lite med kolhydrater innan med.

Drar väl ner lite på löpmängden i veckan för att ha ordentligt pigga ben också. Den stora frågan inför loppet är om jag vågar använda mina relativt nya icebug acceleritas 5. Riktigt bra i terräng, men ska man ta sig över en blöt brädspång i skogen är halkrisken överhängande.

Jag återkommer med hur det går såklart.

 

Grymma i skogen, men på spångar blir man som Bambi på is. . . 

 

 

 

Kalorifelet

Jag har redan i tidigare text nämnt lite om det stora kardinalfel som generellt genomsyrar kostdebatten; att en kalori är en kalori. Här är en länk som förklarar lite mer i detalj vad som är galet med det hela:

https://anthropocene.live/2016/07/23/kostrad-baserade-pa-att-rakna-kalorier-ar-pseudovetenskap/

Notera dock ett fel i artikeln gällande hur mycket ATP som glykos ger upphov till. Rättelse i kommentarsfältet finns. Man kan alltså tillgodogöra sig c:a 3 ggr mer energi från fett än från kolhydrater.

Det känns ju ganska rimligt att kroppens celler inte fungerar som en brinnande eld. Jag hoppas inte någon blir skraj av att konstatera att kroppen kan tillgodogöra sig mycket mer av energin från fett. Detta är inte det som kommer få dig att gå upp i vikt, det visar istället på hur beroende kroppen är av att vi får i oss tillräckligt med fett för att kunna supporta cellernas metabolism och ge kroppen en god chans att må bra.

Äter du istället mest kolhydrater, triggas kroppen att lagra energin istället för att omsätta den till vettiga saker i kroppen.

Jag hade en kollega som fick höra från sin dietist att hon inte skulle äta för mycket avokado, då den innehåller så stor andel fett. Istället fick hon tipset att äta yoghurt med chokdadpuddingpulver i till frukost. Kanske lika många kalorier, men låter det hälsosamt för någon? Att förneka kroppen en massa naturliga fleromättade fetter att optimera immunförsvaret med, för att istället piska upp blodsockret och tvinga kroppen att lagra in energin som fett istället. Bad idea i mina ögon iaf.

Jag tror de flesta ändå skulle välja avokadon när de tänker hälsosamt.

avokado-klass1-1 vs. chokladpudding-480g-ekstroms-1578909153

 

…och jag hoppas länken ovan fått någon till att fortfarande välja avokadon även om den skulle innehålla fler kalorier än portionen chokladpudding…

Vem är jag?

Vem är då jag som vill pracka på dig som läsare en massa livsstils-, kost-, och träningsråd?

Jag har alltid haft som ambition att leva och äta hälsosamt, à la ”min kropp är mitt tempel” typ. Fram till 35 års ålder innebar det egentligen att

  • inte äta för mycket godis, kakor, glass osv
  • äta enligt tallriksmodellen
  • undvika mättat fett
  • träna så hårt som möjligt

Detta innebar stora mängder pasta, bröd, müsli och potatis, samt en uppsjö av lågfettsprodukter. Och att jag tränade precis på gränsen till utmattning varje pass.  Från 25 års ålder körde jag på GI-metoden för att hålla ett jämnt blodsocker för maximal hälsa.

Jag upplevde mig som hälsosam, men det var nog mer tur i det genetiska lotteriet som gjorde att jag ändå var så pass frisk som jag var. Humörsvängningarna som kom när jag inte fick ett mellanmål var tredje timme var lite jobbiga, men det var ju bara att ta med sig lite extra proteinbars för säkerhets skull.

Nu kommer jag inte ihåg någon exakt vändpunkt för när jag började förstå att det jag trott vara normalt och hälsosamt egentligen inte var det, det var nog en gradvis påsmygande förståelse, som egentligen fortfarande pågår. Konceptet ”train low – race high” lät intressant, och jag tror det fick mig att börja läsa om LCHF och sedan grotta ner mig djupare och djupare i vad metabola sjukdomar är, och allt läskigt stora mängder socker och stärkelse ställer till med i kroppen.

Våren 2015, vid drygt 35 års ålder, började jag äta en relativt strikt LCHF, det gick liksom inte längre att blunda för den ohälsa som den kolhydratrika maten leder till. Själv hade jag ju klarat mig från övervikt och diabetes typ 2 osv, men vad kunde vänta runt hörnet? Hjärt-kärlsjukdomar? Alzheimers? Cancer?

Att äta stora mängder mättat fett var inga problem, och jag märkte typ omgående att jag slapp blodsockerdippar och höll mig mätt mycket längre. Av gammal vana fortsatte jag med mellanmål ganska länge, men märkte till sist att de inte längre behövdes.

Gällande träning började jag köra en hel del långa lugna pass, vilket hjälpte kroppen vänja sig vid att bränna fett istället för kolhydrater.

De hälsofördelar jag märkt sedan min kostomläggning är att

  • jag blivit morgonpigg
  • mitt träningssug blivit mycket större, jag vill ut och springa mest hela tiden
  • jag blir aldrig ordentligt sjuk längre, det stannar vid lite kliande i halsen eller likande
  • en ”kronisk inflammation” i örat helt försvunnit (efter 10 år med nödvändig daglig dos kortisonspray)
  • mitt blodtryck har sänkts drastiskt

När man som ”ofrälst” läser ovanstående är det lätt att rygga tillbaka och välja att inte tro på det ett dyft, och jag kan förstå det. Själv var jag helt övertygad om att min tidigare hälsoapproach med GI-metoden var helt rätt väg att gå. Jag byggde min person kring den kosten och såg den som det perfekta sättet att vårda mitt ”tempel”.

Jag trodde mig ha koll eftersom jag läst en massa positivt om stabilt blodsocker och att ständigt ha fulla energidepåer osv. Jag bar med stolthet på denna kost som jag lät lät bli en del av min personlighet. Det tog därför också ganska lång tid innan jag kunde luckra upp denna vanföreställning.

Betänk då hur svårt det måste vara för dagens läkare och dietister att bryta från den kostmodell de förmedlats under sin utbildning, och sedan byggt sina karriärer och yrkesstolthet på.

Men det måste trots allt göras, och ju förr desto bättre. Jag hoppas jag via bloggen kan vara ytterligare en röst som driver denna agenda och får sanningen att skina igenom bara lite snabbare.